Alla beslut om relining eller stambyte börjar på samma ställe. En kamera förs in i ledningen och någon tittar på en skärm.
Det som syns där avgör allt som kommer efter. En fastighet med fettavlagringar i övrigt friska rör har ett helt annat problem än en med genomgående korrosion, även om symptomen inne i lägenheterna är identiska.
Nedan går jag igenom sex fynd som återkommer i svenska fastigheter, vad de faktiskt betyder och vilken åtgärd de brukar leda till.
Fynd 1: Avlagringar och fett
Det vanligaste fyndet och det minst allvarliga. Rörets insida är belagd med ett skikt av fett, tvålrester och partiklar som gradvis minskat diametern.
Godset under är intakt. Det är alltså ingen materialskada utan en driftfråga.
Åtgärden är spolning, gärna med efterkontroll för att se om rörväggen faktiskt blivit ren. Att gå vidare till relining på den här grunden är att lösa ett problem som inte finns.
Det som däremot är värt att notera är var avlagringarna sitter. Om de återkommer på exakt samma punkt efter varje spolning finns oftast en bakomliggande orsak. En svacka, en felaktig anslutning eller ett dåligt fall.
Fynd 2: Rotinträngning
Rötter växer in i markförlagda ledningar genom otäta skarvar. De söker sig till fukt och näring, och en avloppsledning avger både.
Fyndet berättar därmed två saker samtidigt. Att det finns rötter, och att skarven är otät.
Att skära bort rötterna ger tillfällig lindring. De växer tillbaka så länge otätheten finns kvar, ofta inom ett par år. En infodring av ledningen tar bort den ingång rötterna använde och är därför den åtgärd som faktiskt avslutar problemet.
Fynd 3: Korrosion i gjutjärn
Här börjar det bli allvar. Gjutjärnsrör i svenska flerbostadshus från mitten av förra seklet har normalt tjänat i decennier och angrips inifrån.
Kameran visar en ojämn, kraterartad insida. Materialet har frätts bort i punkter, godstjockleken är ojämn och rörets insida är rå snarare än slät.
Det viktiga med fyndet är att det är genomgående. Korrosion sitter sällan på ett ställe. Har den etablerat sig i en del av systemet finns den i hela.
Punktlagningar i ett sådant system är i praktiken förbetalning på ett rör som redan är förbrukat. Det är i den här situationen valet mellan relining och stambyte faktiskt ställs.
Fynd 4: Sprickor och brott
Längsgående sprickor i gjutjärn eller brott i lerrör i mark. Fyndet är entydigt och kräver åtgärd.
Det som avgör metoden är om röret fortfarande har form. En ledning som är sprucken men i övrigt rund går att infodra. En som fallit isär eller sjunkit ihop går det inte, eftersom infodringen behöver ett rör att forma sig efter.
Det är en av få situationer där kameran ger ett besked som inte går att förhandla om. Saknas bärande form återstår schakt och byte av just den sträckan.
Fynd 5: Deformation och fel fall
En svacka i en markledning eller ett parti där röret lutar åt fel håll. Vatten blir stående, fasta partiklar sjunker och avlagringarna byggs alltid på samma ställe.
Här är fyndet en konstruktionsfråga snarare än en materialfråga. Orsaken är oftast en sättning i marken eller ett arbete som utförts utan tillräcklig packning under ledningen.
En infodring rätar inte upp ett fall. Den följer rörets befintliga geometri. Det innebär att en svacka behöver åtgärdas genom schakt om den är tillräckligt djup, medan mindre avvikelser kan accepteras om flödet ändå fungerar.
Fynd 6: Otäta skarvar
Gummitätningar torkar och krymper med tiden. Skarvar mellan rördelar glider isär några millimeter. Ingenting av det syns inifrån lägenheten.
Konsekvensen är att vatten läcker ut i konstruktionen i små mängder under lång tid. Det är den skadetyp som är dyrast per liter, eftersom den upptäcks sent och eftersom följdskadorna i bjälklag och väggar överstiger kostnaden för själva röret många gånger om.
Infodring tätar samtliga skarvar i den behandlade sträckan på en gång, vilket är en av metodens starkaste sidor.
Vad relining faktiskt innebär
Relining är ett samlingsnamn för att bygga ett nytt rör inuti det gamla. Två huvudprinciper förekommer.
Den ena är infodring med en flexibel strumpa som mättas med härdplast, förs in i ledningen och härdar mot rörväggen. Resultatet är ett självbärande rör inuti det gamla.
Den andra är att bygga upp ett skikt genom att applicera material på rörets insida i flera omgångar. Metoden lämpar sig i system med många grenanslutningar och dimensionsförändringar.
Gemensamt för båda är att arbetet sker genom befintliga öppningar. Inga bjälklag rivs, inga badrum bilas upp och de boende kan i regel bo kvar under arbetet. Det är den avgörande skillnaden mot ett traditionellt stambyte, där hela installationen byts och våtrummen byggs om.
Metoderna omfattas av certifiering. RISE utfärdar certifikat för relining av avloppsledningar, och certifieringen anger vad metoden är prövad för. Branschföreningen BRiF arbetar med utbildning och kvalitetsfrågor för utförare inom relining i fastigheter, och utbildade installatörer är ett rimligt krav att ställa i en upphandling.
För arbeten som berör tappvatten tillkommer branschregler för säker vatteninstallation, förvaltade av Säker Vatten, och dokumentation enligt dem är vad ett försäkringsbolag efterfrågar vid en framtida skada.
Beslutet i en förening
För en bostadsrättsförening är detta sällan ett tekniskt beslut i första hand. Det är ett beslut om pengar, om störning och om när nästa generation medlemmar ska stå för nästa åtgärd.
Fyra saker behöver ligga på bordet innan en stämma kan ta ställning.
En dokumenterad statusbesiktning med filmning av samtliga stammar, inte ett stickprov. Systemets skick kan variera mellan stigare i samma hus.
En jämförelse mellan relining och stambyte som räknar med båda alternativens fulla konsekvens. Ett stambyte innebär normalt nya våtrum, vilket är en betydande del av kostnaden men också en uppgradering föreningen får.
En bedömning av störningen. Ett stambyte innebär att lägenheter är obrukbara under en period. Relining innebär att avloppet är avstängt i timmar snarare än veckor.
Och en genomgång av garantier. Garantitiden skiljer sig mellan utförare och mellan villa och förening, och den ska stå skriftligt i avtalet. KRI lämnar exempelvis fem års garanti vid arbeten för bostadsrättsföreningar.
Ekonomin i korthet
Relining ligger enligt KRI normalt kring en tredjedel av kostnaden för ett stambyte, med en förväntad livslängd på omkring femtio år.
För villaägare kan arbetskostnaden omfattas av rotavdrag. Avdraget gäller arbete och inte material, och aktuella villkor hämtas hos Skatteverket eftersom nivåerna justeras.
Det första steget kostar däremot ingenting i flera fall. KRI erbjuder kostnadsfri rörinspektion för villor byggda 1980 eller tidigare samt för bostadsrättsföreningar och samfälligheter. KRI har kontor i Bromma och i Oskarshamn med egen personal i båda regionerna.
Poängen med att börja med kameran är enkel. Fem av de sex fynden ovan leder till olika åtgärder, och skillnaden i kostnad mellan dem är stor. Att beställa en metod innan man vet vad rören lider av är att gissa på den dyraste möjliga varianten.